Ekodistrikt som federation - Av Lars Lindmark

[sara.leidelmeijer]

Lars Lindmark:

Enligt Elinor Ostroms forskning kring att ta ansvar för gemensamma tillgångar som allmänningar ,
så är första punkten att skapa gränser kring det man vill förvalta och styra.

För mig handlar det inte bara om fysiska gränser, utan även gränser kring själva innehållet.
Jag har alltid jobbat med förebyggande, underhållande och resurshushållning inom den tekniska sfären.

Men har på senare tid har det känts naturligt för mig att röra mig mot det ekologiska och naturen,
detta ser jag dock inte som en motsättning utan snarare att det finns många likheter.

I vilket fall så har jag förstått att t.ex ekologisk mat är bättre för miljö, och människor, men blir helt dyrare
eftersom det kräver mer arbete och man får mindre avkastning (saker som går att sälja), det innebär att man behöver ta ett högre pris.

En annan förklaring är att sk konventionell odling inte tar alla kostnader utan man överutnyttjar miljöresurser och tack vara den fossila energin
har gjort det möjligt att förflytta konstgödning och mat från andra platser på jorden.

För att skapa en jämnare mer rättvis livsmedelsproduktion, tror jag man behöver skapa olika spelplaner för det konventionella och det ekologiska.
Just därför man spelar inte med samma förutsättningar.

Det finns ett begrepp som kallas Ekodisktrikt, som jag tror kan vara ett sätt att i en region, skapa gränser fysiskt men också gränser för vad som
görs, dvs vilket spel spelar vi. Detta finns redan i Sörmland, kallat ekodistrikt Sörmland och på ytterligare ett 60 tal platser på jorden.

Jag driver även tanken att i skåne eller elområde 4 som jag kallar det skapa ett liknande ekodistrikt. Det kommer att finnas ett behov av styrning,
och tankar kring federation och kanske ting är naturliga komponenter i detta. Och skulle mycket väl kunna anpassas efter Elinor Ostroms principer




Christer Bergström svarar:
Ja, absolut! Det låter vettigt. Jag tror att tingsmakt är en förutsättning för att detta ska kunna genomföras. Det är något som måste diskuteras i tinget. Därför bör vi, enligt min åsikt, lägga prio 1 på arbete som syftar till upprättandet av dessa ting.

När ska vi ha digitalt möte i klimatgruppen? På måndag?




Lars Lindmark svarar:
Jag är upptagen på måndag kväll, men kanske dagtid om det passar. Vid lunchtid?




Christer Bergström svarar:
Vi tar det i mötestråden som Suzanne startat i den här tråden. Bra om alla skriver här i gruppen i forumet.




Lars Lindmark svarar:
3 Aspekter på Allmänningar, en observation utan att döma eller ha ett färdigt svar.

1-. Den traditionella allmänningen handlade om gemensam mark och naturen som fick brukas och nyttjas enligt skrivna eller oskrivna regler
- Sen har vi allemansrätt som ger oss rätten att vistas i naturen enligt vissa spelreger

2. Sen finns det i modern tid samtal om hur allmänningar skulle kunna se ut i vår byggda och tekniska värld. Här blir det lite problematiskt eftersom teknik kräver ju ofta en insats för att fungera.Både i form av energi (natur kapital), material(byggt kapital) och kunskap (socialt/human kapital), Här pratar både Rockström, och Roland Paulsen, Lunds Universitet om dessa, Paulsen att saker kan blir "gratis" att nyttja. Och Rockström verkar ha tankar om att det ska kosta att nyttja allmänningar

3. Sist, det som jag tycker ur ett ekologiskt perspektiv, dvs kretsloppstänkande framför allt rörlig substans som luft och vatten. Här så behöver man räkna in luften, atmosfären och vatten eller på molekylnivå kolcykler och kväve cykler. Detta är det som oxå brukas tolkas in som Eko-system tjänster.

Så slutsats, att både ett synsätt som 2 eller 3 kommer att betyda att vi måste investera i naturen på något sätt, och en öppen fråga är hur denna investering ska se ut. Tittar man på stsistik från SCB, kan man utläsa att av alla investeringar i förhållande till bnp, så går 0,3 % till natur och biolog.

Om denna investering kan bestämmas av folket till motsats till kapitalet som styrs för att just inte ta hänsyn till natur och socialt kapital, utan skapa mer kapital. Dvs konsekvensen av att ha ränta på krediter. Så räntefria miljökrediter för eko-system tjänster, som vi styr som en allmänning!?